
Om vi i dagens text, stannar vid det senare, som för övrigt med 100 procent sannolikhet drabbar alla, så kan konstateras att en efterlevande kan hamna i en besvärlig sits. Inte ens om det finns gemensamma barn, så finns någon arvsrätt för sambon, utan när den ene dör, så är det de gemensamma barnen som är de närmaste arvtagarna. Om barnen är under 18 år kommer det då att utses en god man för barnen, som har att tillse att de får ut sitt arv och det kanske inte kan ordnas utan att villan eller bostadsrätten säljs. Mitt i sorgeprocessen måste alltså den efterlevande börja tänka på att skaffa en ny bostad.
Kan man då göra något åt detta? Ja ett sätt är förstås att gifta sig, eftersom makar ärver varandra före gemensamma barn. Men alla vill inte lösa det så (och anledningen därtill bör inte utforskas för noggrant i klientmötet …), vilket medför att min starka rekommendation är att upprätta testamenten gentemot varandra. Det löser åtminstone en del av problematiken. Man kan dock aldrig gå längre i testamente än att barnen omedelbart har rätt att begära ut åtminstone hälften av sitt arv (den så kallade laglotten). Man kan därför gärna komplettera testamentet med att teckna ömsesidiga livförsäkringar för att förbättra skyddet ytterligare. Då kan en livförsäkring som faller ut till den efterlevande, användas för att lösa ut laglotten. Givetvis finns det många gånger individuella förutsättningar som komplicerar bilden ytterligare och som man måste ta hänsyn till. Ta därför kontakt med en juridisk rådgivare som är väl insatt i den ekonomiska delen av familjerätten, som får lämna konkreta råd i just ert fall.
Krönika av Anders Johnsson, publicerad i Umeå Tidning 2016-03-23