090-77 83 10 (Umeå) 0910-135 00 (Skellefteå)info@ahlgrens.nuRenmarkstorget 8 (Umeå), Kanalgatan 41B (Skellefteå)

Christer Ärlestig

Flera av advokaterna på advokatbyrån arbetar med brottmål och tar regelbundet uppdrag som offentliga försvarare. Oftast avgörs brottmålen genom huvudförhandling i tingsrätten och i vissa fall även efter förhandling i hovrätten. Att mål går ända upp till Högsta domstolen är däremot ovanligt. Advokaten Christer Ärlestig har dock nyligen avslutat ett mål, vilket han som offentlig försvarare drivit upp till Högsta domstolen.

Målet rörde skattebrott, alternativt vårdslös skatteuppgift, och frågan som skulle avgöras var om det kunde bevisas att den tilltalade, som drev en enskild näringsverksamhet, avsiktligt eller genom grov oaktsamhet gjort fel i sin deklaration. Näringsidkaren nekade till brott och frikändes först i tingsrätten. Åklagaren valde att driva saken vidare och i hovrätten dömdes näringsidkaren för skattebrott och fick utöver en villkorlig dom också en betydande företagsbot att betala. I Högsta domstolen kom emellertid till slut en frikännande dom.

Det känns givetvis väldigt skönt att Högsta domstolen har gått på vår linje och dels godtagit att min klient inte själv insett att uppgifterna till Skatteverket kunde vara oriktiga, dels ansett att min klient genom att ha tagit sakkunnig hjälp med deklarationerna inte heller varit grovt oaktsam, säger Christer Ärlestig.

Att så pass få mål avgörs i Högsta domstolen beror på att det krävs prövningstillstånd för att ett mål ska tas upp och att det för att prövningstillstånd ska ges krävs att det finns ett prejudikatsintresse i målet. Med prejudikatsintresse menas att det finns ett intresse för rättstillämpningen i stort att en viss frågeställning prövas av högsta instans. Genom sina domar ska Högsta domstolen alltså vara vägledande för hur andra domstolar därefter ska döma.

Det som blir tydligt med Högsta domstolens dom är att domstolar har att godta uppgifter som den misstänkte lämnar om besked man fått från rådgivare, så länge som detta inte är motbevisat, menar Christer Ärlestig. Det är också rimligt att man som näringsidkare måste kunna lita på uppgifter som man får från sina rådgivare. Om man inte insett att uppgiften kan vara oriktig så ska man heller inte kunna fällas till ansvar för uppsåtligt brott, avslutar Christer Ärlestig.