Du kanske har hört talas om att EU nu har gett sig in kampen om upphovsrätten. Kanske såg du Wyclef Jean sjunga i EU-parlamentet i förhoppning att stoppa upphovsrättsdirektivet? Trots Wyclef Jeans ljuva stämma röstade EU:s ministerråd den 15 april 2019 igenom det europeiska upphovsrättsdirektivet. Vad betyder då detta?
I och med ministerrådets beslut har Sverige till och med den 15 april 2021 på sig att göra direktivet till svensk lag. I debatten rörande detta direktiv är det främst artikel 15 och 17 som diskuterats och innebörden av dessa två artiklar tänkte jag nu kort gå igenom.
Artikel 15 innebär en ny rättighet för publicister och mediebolag till presspublikationer som sprids online av vissa typer av informationsplattformar på nätet, exempelvis Google. Detta innebär att publicisterna och mediebolagen ska ha rätt att kräva betalning när spridning av presspublikationer sker på sådana plattformar. Tanken är att man ska ha rätt att kräva denna betalning i två år från och med den 1 januari året efter publiceringen. Denna rätt har felaktigt kallats för ”länkskatt”. Ersättningen går till rättighetshavarna och inte till staten eller EU.
Inte alla typer av informationsplattformar och all användning av presspublikationer på nätet omfattas av artikel 15. Följande undantag finns:
- Privat eller ej kommersiell användning av presspublikation som sker av enskilda användare.
- Hyperlänkning som sker till presspublikation.
- Spridning av enstaka ord eller väldigt korta utdrag från en presspublikation.
Artikel 17 innebär att det blir plattformarna i sig, t.ex. Youtube och Instagram, som blir ansvariga för att upphovsrättsligt skyddat material som bilder, musik, texter, videoklipp m.m. laddas upp av användare som saknar rättigheter till materialet. I praktiken kan detta innebära att t.ex. Youtube tecknar avtal med olika grupper av rättighetshavare och ersätter dem för den användning som sker av användarna. Mest troligt är dock att t.ex. Youtube inför ett filter som förhindrar otillåten uppladdning av upphovsrättsligt skyddat material. Det finns dock inte enligt direktivet något krav på att ett sådant filter måste införas.
När det gäller denna artikel har det funnits en oro för att yttrandefriheten på internet ska begränsas. Mycket av det material som laddas upp på t.ex. Youtube, Instagram och Facebook är inspirerat av upphovsrättsskyddat material och en stor del av oron grundas i att det kreativa skapandet kommer att begränsas genom att ett eventuellt filter införs. Frågan blir därmed vilka plattformar och vilket typ av material som kommer omfattas av artikel 17?
I direktivet görs följande undantag:
- När enskilda användares uppladdning av skyddat material sker i syfte att citera, kritisera eller recensera. Exempelvis genom memes, gifar, parodier, karikatyr eller pastisch. Dessa tillfällen är redan idag undantaget från upphovsrätten.
- Ansvarslättnader för små, nya och ej kommersiella plattformar (plattformar som har varit i funktion kortare tid än tre år, har lägre omsättning än 10 miljoner euro årligen eller lägre än 5 miljoner unika besökare varje månad.
Kontentan blir således att det inte kommer vara helt förbjudet att ladda upp upphovsrättsskyddat material, kravet är dock att du skapar något eget med detta material genom att antigen recensera det eller göra en parodi av det. Och nej, dina memes är tack och lov inte hotade.
Skrivet av biträdande juristen Elin Edlund
