Från och med den 1 juli 2021 införs ett nytt brott i svensk lagstiftning. Brottet kallas ”barnfridsbrott” och innebär att ett barn som utsätts för att bevittna brott mot en till barnet närstående person – och som begås av en annan närstående person – även själv bedöms vara utsatt för brott. Att som barn tvingas bevittna exempelvis att den ena föräldern blir misshandlad av den andra föräldern blir alltså ett brott även mot barnet.
För att det ska vara fråga om barnfridsbrott måste både gärningspersonen (den som utför brottet) och den utsatta personen vara närstående personer till barnet. Utöver föräldrar kan det även vara fråga om nya partners till barnets föräldrar, barnets syskon eller bonussyskon. Även mor- och farföräldrar eller andra nära släktingar kan betraktas som närstående ifall det finns en särskilt nära relationen mellan barnet och den personen. Barn som exempelvis skulle råka bevittna en misshandel mellan okända personer på stan utsätts alltså däremot inte för barnfridsbrott.
I bestämmelsen om barnfridsbrott finns särskilt uppräknat vilken typ av brott som det blir brottsligt att låta barn bevittna. Bestämmelsen omfattar de flesta brott mot person, exempelvis alla former av misshandel, mord/dråp, sexualbrott, hemfridsbrott, olaga hot m.m. Brottet är gradindelat, vilket innebär att det går att dömas för ringa barnfridsbrott, barnfridsbrott (av normalgraden) och grovt barnfridsbrott. Straffskalan för ringa barnfridsbrott startar vid böter och straffskalan för grovt barnfridsbrott går upp till 4 års fängelse. För brott av normalgraden är straffskalan fängelse i högst 2 år.
I och med att även barnet anses ha utsatts för brott i de aktuella situationerna blir barnet målsägande och har då rätt till målsägandebiträde eller en särskild företrädare. Barnet har också rätt till skadestånd för den kränkning som brottet inneburit.
Den nya bestämmelsen träder i kraft den 1 juli och gäller bara gärningar som sker därefter.
Skrivet av advokat Eva Olofsson
