Frihetsberövanden är en av de mest ingripande åtgärder som staten kan rikta mot en enskild individ. Varje år häktas cirka 9 000-10 000 personer i Sverige, varav ungefär 1 000 personer är mellan 15–20 år (se Åklagarmyndighetens årsredovisning 2018). Än fler personer anhålls utan att därefter häktas.
Långt ifrån alla som frihetsberövats, alltså anhållits eller häktats, döms för brott. Den som varit frihetsberövad utan att ha blivit dömd för de gärningar som misstankarna omfattat har oftast rätt till ersättning för det lidande som frihetsberövandet orsakat.
Justitiekanslern, som är den myndighet som ansvarar för att betala ut ersättningen, har under 2019 gjort en översyn av hur stor ersättning som ska betalas ut. Tiden som frihetsberövandet pågått kommer att få ett större genomslag för ersättningsbeloppets storlek. Det innebär att ersättningen kommer att bli högre vid frihetsberövanden som pågått under lång tid. Sannolikt blir också ersättningen vid kortare frihetsberövanden lägre än tidigare.
För den som suttit felaktigt frihetsberövad finns blanketter på Justitiekanslerns hemsida för ansökan om denna ersättning. Staten kan också ersätta skäliga ombudskostnader för den behöver hjälp vid ansökan om ersättningen.
Mer information om hur denna typ av ersättning finns på Justitiekanslerns hemsida.
Du kan också kontakta oss på Ahlgrens Advokatbyrå om du behöver hjälp med att ansöka om ersättning för lidandet av ett felaktigt frihetsberövande.
Skrivet av advokaten Petter Mörk