Under förra året avgjorde Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten), som är högsta instans bland förvaltningsdomstolarna, ett flertal mål om offentlig upphandling. Ett av dessa (HFD 2018 ref. 50) handlade om så kallade golvpriser, det vill säga att den upphandlande myndigheten som obligatoriskt krav anger att priset i anbudet inte får understiga en viss nivå. I den upphandling som då prövades hade ett kommunalt bostadsbolag angett att anbud på måleriarbeten där timpriset understeg 350 kr inte skulle komma att antas. Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) ansåg dock att denna typ av golvpris inte var tillåtna, trots att upphandlade myndigheter normalt har stor frihet i utformningen av sina obligatoriska krav, och beslutade att upphandlingen skulle göras om.
Om en upphandlande myndighet uppfattar att priset i ett anbud är alldeles för lågt och därför befarar att det inte är seriöst menat, är myndigheten istället enligt HFD hänvisad till bestämmelserna om onormalt låga priser i upphandlingslagstiftningen (lagen om offentlig upphandling, LOU). I LOU finns nämligen en bestämmelse om att en upphandlande enhet får förkasta ett anbud med onormalt lågt pris. Den bestämmelsen får dock bara tillämpas om myndigheten dessförinnan givit den aktuella leverantören möjlighet att förklara sitt anbud. För det fall att en godtagbar förklaring lämnas, till exempel att leverantören kan förklara priset med betydande stordriftsfördelar, taktiska överväganden eller liknande, får anbudet inte uteslutas.
Ahlgrens Advokatbyrå anlitas regelbundet som rådgivare i frågor om offentlig upphandling och driver även mål om överprövning av offentlig upphandling. Välkommen att kontakta oss!
Skrivet av advokat Eva Olofsson
